Si-leden och korsledsförlamning

Den 17 juli skulle jag äntligen trava Jojo igen efter medicinering och vila. Men hon var fortfarande halt.. Jag bröt ihop och hade ingen anning om hur allt skulle sluta. Jag ringde mamma när jag ledde runt Jojo. Hon hade en idé, att vi skulle ta ut en kiropraktor som kunde kolla igenom henne.
 
Jojo fick vila några veckor tills kiropraktorn Håkan Lundell kom ut till henne. Han kom ut och kände igenom henne och hittade felet på en gång.
 
Si-leden var sne vilket har gjort att hon är sne i hela rumpan. Håkan "knäckte" till henne för att rätta tllbaka si-leden.
 
Hon blev bättre på en gång, bättre steg och ingen hälta.
 
Skrittade henne redan dagen efter. Jag red ut med mamma som promenerade med. Och Jojo var helt galen! Spänd och växte så det kändes som att jag satt på en  hingst. Sen påvägen hem så bockade hon iväg..
 
Stegringar och helvändningar var jag med om dagen efter när jag red i hagen. Hon har aldrig hållt på så här förut och eftersom hon har stått i nästan två månader om vi tänker bort veckan med endast skritt så förstår jag att hon har väldigt mycket energi.
 
Stel och spänd har hon varit när jag ridit henne. Har därför beslutat att sätta igång och träna henne mycket från marken med promenader med pessoaselen, korta promenader med vikter på bakbenen, tömkörning och ridning i skritt, på de sättet kan jag hålla mer koll på hur hon rör sig och hon bockar/stegrar inte då heller. Det skulle ta ungefär en månad innan hon blir helt rak i rumpan och återställd. Så nu får jag hålla tummarna att vi är snart tillbaka och kan fortsätta våran utveckling ♥
 
 
 
Vi började köra Cornelia i slutet av juli. Hon tycker det är riktigt roligt!
 
 
Cornelia och korsledsförlamning, japp mitt i smeten med jojo får Cornelia korsledsförlmaning i augusti. Hon kunde knappt gå de första dagarna.. Veterinären kom ut och tog blodprov. Cornelias muskelenzymer hade förhöjda värden vilket var ett tecken på mild korsledsförlmaning. Hon åt medicin och stod i en sjukhage i över en vecka. 
 
Öm i hovarna, Cornelia var dock fortfarande stel efter vila och medicinering när vi gick på stallplanen. Vi tyckte att det var konstigt eftersom hon gick bra på gräs. Våran hovslagare märkte att cornelias bakhovar var väldigt slitna, mer än vad de brukar (hon var barfota bak).
 
Nu har cornelia fått skor på alla hovar och rör sig precis som vanligt igen! så nu är vi igång igen och rider som vanligt!
 
 
Mitt sommarlov var verkligen inte roligt....